Jag är en grantjuv...
Igår när jag var ute och red så snubblade Rob och jag nästan över en gran. Neeej det kanske vi inte gjorde men det låg iallafall en gran i diket där vi red förbi!
-Den vill jag ha, tänkte jag, huggen och klar :)
Den låg där i diket och grät av ensamhet och julen är ju en tid då man ska bry sig om de ensamma! ;)

Så imorse när jag varit i stallet tog jag bilen och åkte dit granen låg! Samtidigt som jag tittade mig över axeln försökte jag trycka in granen i bilen, men den var för lång... Så den hamnade i bagaget istället.
Brummade hem och la granen i garaget, där den ligger kvar för tillfället. Väntar på att min blivande medbrottsling ska komma hem med en såg så jag kan kapa en liten bit av granen så den får plats här hemma sen.
Köpte även en ny julgransfot idag eftersom jag inte hittar den vi har... ;)

Har inte sagt till Johan att jag skaffat gran, tänkte det ska bli en överraskning :)
Och jag tänker säga att:
 -Den här har jag kämpat hårt med! Letade i skogen i fleera timmar och när jag sen hittat den fick jag kämpa ännu mer eftersom jag inte hade någon såg att såga ner granen med... Och när granen väl var huggen så släpade jag den över stock och sten och genom kvicksand för att få hem den. Bara för att vi skulle få lite julmys! ;)
Precis så ska jag säga! Hehe..

Ok, jag tror väl i och för sig inte att jag stulit granen för någon. för bredvid den låg en stor hög med en massa andra, större granar som skogshuggaren rensat ut :P
Men ändå, det känns roligare att säga att jag är en grantjuv..