Jag vet inte vad som hänt men jag känner mig pigg och har en massa energi!
Jag har senaste dagarna städat, diskat, röjt och pysslat här hemma.
Frivilligt! (man liksom bara; what!?!)
Jag har till och med gjort påskris och satt på matbordet. Finfint!

En orsak kanske är för att jag är ensam hemma o får sova ostört utan någon som andas (helt normalt) bredvid mig... Hm..
Ja, Johan är iallafall i Rumänien med jobbet och har team building och fabriksbesök (läs: dricker öl).

En annan som har MASSOR med energi är Whisky!
Oj som han kör järnet här hemma. Och jamar roligt och rejsar runt.
Just nu ser det ut så här:


Men normalt far han runt som en illbatting, hoppar på saker och ligger och sparkar på mattor:

Efter att i 3 månader blivit ofrivilligt innekatt (utan problem eller gnäll!) var det idag dags för Whisky att få känna lite gräs under tassarna tyckte jag.
Sist han var ute var det ju snö!

Däremot lät jag honom inte gå lös utan hade koppel på honom. Än så länge får han inte bli utekatt på heltid.
Vi var ute en liten stund tillsammans med Molly.
Lite läskigt var det allt tyckte W, som höll sig nära mig hela tiden.



Och så här ser bakbenen ut nu.

Har varit ledig hela långa dagen idag.
Började med att åka till stallet och rida fin ponny som gick superduperbra! Vi hoppade lite små hinder på 50 cm och tränade på att byta galopp.
Sen skulle jag avsluta, travhoppa ett av 50 cm-hindrena och sen trava av. Dum idé.
Rob var väl för trött för antar jag för han orkade inte (glömde?) lyfta benen tillräckligt högt för att ta sig över hindret.
Vad händer? Jo han drattar i backen istället och lägger sig lite på mitt högra ben (det friska som tur var).
Det gick bra med oss båda, vi landade ju mjukt (bra med gummiflis-ridbana!). Bara Rob som blev paff och var lite spak en stund efteråt.


Sen har jag även hunnit med att gå en skön långpromenad i solen med finaste sambon.

Och ätit våfflor och pratat bort 5 härliga timmar med finaste vännerna!
Kärlek till er Emma och Sanna! ♥

Nakna hästar utan täcken = vårtecken!

Nu har världens bästa sällskap och finaste vovve lämnats tillbaka till sin matte och husse och är på väg ner tillbaka till Skåneland.
Om det är tomt här hemma nu? Det är bara förnamnet...

Men innan jag lämnade tillbaka honom gick vi upp lite extra tidigt så vi hann ut och springa på gärdet utanför huset en stund.
Härlig morgon!


Sting, kom!


"Jag kommer!"


"Nästan framme!"


"Hej!"


Vi tittade på fåglar också!


Nu ska jag åka och umgås med käraste kusin!

Tillsammans med Emma, Sanna & Luna och Marika & Hubbe blev det en lååång promenad genom Trädgårdsföreningen, runt ån och genom stan med en glasspaus utanför Domkyrkan.
Härligt väder, underbart sällskap  och hundarna blev trötta!




Så här trött blir man efter över 2 timmars promenad.


Som sagt, det här hundägarlivet kan jag lätt vänja mig vid!

Jag bara ÄLSKAR mitt tillfälliga liv som hundägare!
Himla synd att det bara är tillfälligt... Funderar på att rymma lagom till att han ska lämnas tillbaka, och behålla honom själv! Mycket frestande.

Så här härligt har vi haft det i helgen hemma i Värmland:







Ja. Jag fullkomligen ÄLSKAR livet som tillfällig hundägare!
Skulle lätt kunna vänja mig vid detta!
Lätt!

Ååh vad jag ser fram emot kommande vecka med start ikväll!
Massor massor massor!!

Varför?

Här är anledningen:


Jag ska få ha finaste Sting som min alldeles egna under en hel veckas tid!
Lovely! ♥

Härlig ridtur i strålande sol på en gullig häst!

Och snart ska jag träffa Louise. En vän från gymnasiet som jag inte träffat på länge länge.
Ska bli kul!

Efter 12 dagar i Skånelandet var jag minsann lite saknad när jag kom hem.
Världens finaste sambo kom och mötte mig på tågstationen, hade städat huset och lagat mat.

Men det var inte det enda.
Tidigare under veckan talade han på telefon om att han hade en överraskning till mig när jag kom hem.
Vadååååå?? undrade jag med min gulligaste röst som bad om att få överraskningen avslöjad.
Det får du se! sa sambon.

Ett par dagar senare när jag lyckats glömma att jag hade en överraskning hemma som väntade piper det till i mobilen.
"Du glömmer väl inte bort att jag har en överraskning åt dig när du kommer hem?"
Men ååhh....
Nä det gick visst inte att glömma det.
"Vaaad? Please säg!"
"Det är inget märkvärdigt, men kul" löd ledtråden...
Suck...

När jag sen blev mött på tågstationen och vi kramats lite stannar den gulliga sambon vid en svart volvo 940.
Surprise! Ny bil till mig!
En likadan som den vita jag hade men en lite nyare och modernare med ac, elhissar och farthållare.
Inte märkvärdigt? Joho, det skulle jag nog kalla det!

Jag känner mig bortskämd. Tihi.


I solen ser den lila ut!

Nu tänker jag sticka ut till stallet och bättra på min träningsvärk.
Jag ska rida min häst i solskenet! Wiho! Oj som vi ska galoppa och busa!

Varför jag har träningsvärk?
För att jag red ponny i 20 minuter i söndags.
Knät höll finfint (äntligen börjar jag bli hel igen!) men tydligen tappar man mycket av att inte röra på sig på 1½ månad...
Men oj så kul att känna att jag kan komma igång med ridningen igen!
Speciellt efter en Skånevecka bland fina hingstar. Då får man inspiration!


Nemo, orsak till träningsvärk.